Inom ayurveda beskriver man sex olika smaker. De är sött, surt, salt, kryddigt, bittert och kärvt. Smakerna är ett av flera verktyg för att analysera vilka medicinska egenskaper en substans har. Därför har man studerat smakerna i detalj. Ordet som används för smak i de klassiska ayurvediska texterna är rasa, vilket snarare betyder saft eller juice. De sex olika rasa skapar kategorier av substanser med liknande medicinska egenskaper.
Att smaka på något är en enkel men ändå mycket användbar analys som säger mer om hur en substans påverkar kroppen (och även sinnet) än vad som först kanske är uppenbart.
Det ayurveda framför allt använder kunskapen om smakerna till är att välja ut lämpliga mediciner till olika sjukdomstillstånd. Dessutom är kunskapen användbar till att välja ut råvaror till olika dieter som behandlar sjukdomar. Samma kunskap kan också användas för att skapa en balanserad hälsosam vardagskost.
Smakerna och de fem elementen
Den ayurvediska medicinens grundprinciper kommer ofta från den indiska kunskaps-traditionen som kallas Veda och de filosofier som har sitt ursprung där. En vedisk idé är den om de de fem elementen. De fem elementen är jord, vatten, eld, luft och eter. Den här filosofin säger att allt i universum är uppbyggt av dessa fem olika byggstenar. Det här är inte element i samma betydelse som grundämnena i modern kemi och fysik. Snarare är det fem sätt som materia kan uttrycka sig på.
All materia består av olika kombinationer av de fem elementen. Varje substans får sina egenskaper från hur de fem elementen kombineras i just den substansen. Om man kan ta reda på hur en substans är uppbyggd kan man därför förutspå hur den kommer att påverka kroppen när man använder den. Det är här smakerna kommer in.
Smaken berättar nämligen vilka element som dominerar i en substans. Därför förklarar smaken också vilka egenskaper den har. Det i sin tur ger en förklaring till varför substansen påverkar kroppen på det sätt som den gör.
Den söta smaken kommer från en dominans av elementen jord och vatten. Vatten ger sött dess oljighet och kyla och jord ger sött dess tyngd.
Den sura smaken kommer från vatten och eld. Vatten gör surt oljigt och eld gör surt hett och lätt.
Salt består av jord och eld. Jord gör salt tungt och eld gör salt hett, skarpt och aningen oljigt.
Luft och eld skapar det kryddiga. Från luft får kryddigt sin torrhet och lätthet och från eld sin hetta och skärpa.
Bittert skapas av kombinationen luft och eter. Luft gör bittert torrt och kallt och eter bidrar med dess tydliga lätthet.
Kärvt är en sammansättning av luft och jord. Luft gör den kärva smaken torr och kall och jord bidrar med tyngd.
Varje substans består av sin speciella kombination av de fem elementen och får därav sin speciella karaktär. I de flesta fall är det en kombination av flera olika smaker, som är mer eller mindre framträdande.
Doshorna och smakerna
Precis som smakerna har också doshorna (vata, pitta och kapha) en relation till de fem elementen. Vata får sina egenskaper från luft och eter. Pitta består av eld och vatten och kapha av jord och vatten.
Principen inom ayurveda är att man behandlar doshorna med deras motsatser. Vilka substanser som bidrar med doshornas motsatser kan smakerna hjälpa till att förklara. Vata balanseras av sött, surt och salt eftersom man då tillför tyngd, oljighet och i fallet med surt och salt också värme. Det motverkar vatas lätthet, torrhet och kyla. Pitta balanseras av sött, bittert och kärvt eftersom de smakerna bidrar med den svalka och tyngd som väger upp pittas hetta och lätthet. Kapha balanseras av kryddigt, bittert och kärvt som ger den torrhet, lätthet och i fallet med kryddigt också hetta, vilket motverkar kaphas tyngd, fukt och kyla.
Obalanser och sjukdomar beskrivs inom ayurveda i termer av doshorna. Eftersom man vet vilka smaker som balanserar de olika doshorna blir därför smaken en första karta för att hitta lämpliga mediciner.
De olika smakerna påverkar doshorna på olika sätt vilket förklarar varför ensidigt intag av en eller vissa smaker leder till vissa sjukdomar medan överanvändande av andra smaker leder till andra hälsoproblem. De olika smakerna leder kroppens funktioner och balanser i olika riktningar.
Smakernas egenskaper och funktioner
Det man ofta studerar när man tittar på de olika smakerna är vilka egenskaper de olika smakerna bidrar med till kroppen. Egenskaperna förklarar vad som händer i kroppens vävnader när man äter en viss smak, t ex om tillväxten av de olika vävnaderna ökar eller minskar och vilka egenskaper som vävnaderna utvecklar. Varje smak påverkar också varje funktion i kroppen i en stimulerande eller dämpande riktning.
Smakerna och maten
Det är inte bara när man väljer mediciner som smakerna är användbara. Smakerna kan enkelt användas till att skapa en diet som kan behandla en sjukdom. När man komponerar en diet väljer man ut vissa smaker som ges företräde medan andra används mer restriktivt.
För friska personer skapar man en balanserad kost, som bevarar hälsan. Idealet är att varje måltid ska innehålla alla sex smaker. Man bör åtminstone få i sig alla smaker varje dag, för att maten ska stödja hälsa och inte orsaka sjukdom. Kunskapen om smakerna och vad de gör med kroppen fungerar alltså både vid hälsa och vid sjukdom.
Smakerna och matsmältningen
Vissa smaker stimulerar matsmältningen och bidrar till en starkare aptit. Andra smaker leder till mättnad och en dämpad matsmältning. Under alla steg i matsmältningen (ayurveda beskriver i grova drag tre steg i matsmältningsprocessen) påverkar smakinnehållet hos det vi äter processen. Beroende på vilka smaker som dominerar i maten kommer den att stärka eller försvaga matsmältningen. Det gäller alla steg av matsmältningen, från utsöndrandet av saliv i munnen till de sista stegen som sker i tjocktarmen.
Smakerna och sinnet
Smakerna är dessutom en nyckel till hur maten påverkar våra känslor. Sanskritordet rasa (smak) har också betydelsen känsla. Precis som det grekiska dramat med sina färdiga masker har den klassiska indiska teatern nio grundkänslor, s k rasas. Ayurveda har sina sex rasas, de sex smakerna.
När man äter något upplever man smaken i munnen och upplevelsen skapar ögonblickligen en speciell känsla i sinnet. När maten smälts i magsäcken och vidare när näringen börjar absorberas smakar kroppen igen på det man fått i sig. Den smak som skapas i vävnaderna när näringen absorberas är ännu ett tillfälle för smaken att påverka sinnet och känslorna. De sex smakerna är därför en spännande arena för att studera kopplingen mellan kropp och sinne.
Ofta när vi äter gör vi det med sinnet. Vi manipulerar våra känslor med mat, just därför att smakerna så enkelt påverkar hur vi känner oss. De olika smakerna skapar olika känslor och stimulerar sinnet i olika riktningar. Omedvetet stoppar vi därför i oss mat och dryck för att ändra känslorna när vi är stressade, ledsna eller arga.
När vi börjar äta med känslorna kan det emellertid ge oss kroppsliga obalanser. Det som känns känslomässigt rätt att äta är kanske inte det som är lämpligt för kroppen. Det är alltid klokare att äta försöka efter kroppens behov och att ta hand om sina känslor på andra sätt.
Att äta för sinnets skull brukar kallas tröstätande. Det är aldrig ett hälsosamt sätt att äta. Om man istället tillfredsställer kroppens behov skapas kroppslig hälsa och en balans mellan de sex smakerna i kroppens vävnader. Då uppnår man också känslomässig balans och välmående.
